Rangifer tarandus

Renen hör till hjortdjuren och underfamiljen Capreolinae. Andra hjortdjur är till exempel älg och skogsren. Renen är ett halvtamt djur som till sitt livssätt och sin kroppsbyggnad påminner om sitt ursprung, fjällrenen. Renen kan korsa sig med skogsren.

Idisslare

I naturen äter renar bland annat lavar, ris, gräs, löv och kärrväxter. Allt som allt finns det över 350 växter som renen använder som föda. Av dessa utgör över 100 dess viktigaste föda. Renen är en idisslare med fyra magar.

Tjock vinterpäls

I augusti börjar renen få tät vinterpäls som håller kroppen inunder varm i temperaturer ner till –50 grader. Renskinn är fortfarande ett populärt och varmt sovunderlag. Renens färgteckningen varierar från nästan svart till helvit. På samiska finns det en mängd ord som kan beskriva renars ålder, kön, färg och liknande med ett enda ord. Också på finska finns det många sådana ord, ofta lånade från samiskan, som också svenskan lånat från.

Skarpt luktsinne

Renens luktsinne är välutvecklat, vilken syns på den långa nosen. Den kan nosa rätt på lavar också under ett metertjockt snötäcke. Om ingen tillräckligt lovande doft tränger genom snön, börjar renen inte gräva utan fortsätter vidare.

Horn

Såväl hanen, som kallas tjur eller sarv, och honan, som kallas ko, vaja eller simla, har horn som består av ben alltigenom. Sarvarna fäller sina horn efter brunsten, i november, medan vajorna fäller dem först efter kalvningen i maj–juni.

Renen fäller sina horn varje år, och till brunsten bildas nya. Sarven behöver hornen bara under parningstiden i september–oktober, då hannarna mäter sina krafter mot varandra och tävlar om korna. Under andra årstider är hornen bara i vägen eftersom det gör det svårare att ta sig fram i tät skog. Därför är det bättre för sarven att få nya horn varje år bara för den tid de behövs. Efter parningstiden fäller sarven alltså hornen, som återbildas under vår och sommar.

Vajan behåller sina horn längre eftersom hon behöver kunna skydda sin kalv mot såväl andra flockmedlemmar som rovdjur.

De utväxande hornen är täckta av mjuk, sammetsaktig basthud som torkar bort och fälls i slutet av sommaren, när hornen nått full storlek. I huden kring hornen finns det blodkärl som förser hornen med den näring och syre som de behöver för att växa. Hornen slutar växa i slutet av sommaren. Då gnuggar sarvarna hornen mot träd för att få bort huden. När sarven inte längre behöver hornen, upphör blodcirkulationen i dem och de torkar ihop. De torra hornen faller av sig själva.

Den tiden på året!

Renarnas brunst infaller i september–oktober. Då samlar rentjurarna ihop brunstflockar med ledarrenar. Brunsten infaller i september–oktober. Kalvarna föds i maj–juni. Vajorna drar sig tillbaka för att kalva på skyddade platser och föder vanligtvis en kalv åt gången.