• instagram
  • instagram
Isopanda - Ähtäri Zoo

Jättepanda

Ailuropoda melanoleuca

Jättepandan (Ailuropoda melanoleuca), på engelska Giant Panda, är en utrotningshotad björn som enbart finns i Kina. Den kallas också panda, pandabjörn eller bambubjörn. Arten är överallt i världen en ikon för naturskydd.

Jättepandan härstammar från de kinesiska provinserna Sichuan, Gansu och Shaanxi, där den lever i små skogsområden i bergstrakterna i Qionglai, Minshan, Gingling, Daxianling, Xiaoxiangling och Ling-Shan. I vilt tillstånd finns enbart omkring 2 020 jättepandor kvar (uppskattningen gjordes av Kinas skogsförvaltning 2017), och artens nuvarande utbredningsområde är under 1 procent av dess ursprungliga utbredningsområde i Kina.

Jättepandorna är symboler för naturskyddet i Kina, och ett skyddscenter har inrättats under skogsförvaltningen för att trygga pandornas fortlevnad. Skyddscentret, China Center for Conservation and Research of Giant Panda (CCRCGP), har 422 individer i reservat så att artens fortbestånd tryggas under alla omständigheter. Den naturliga pandastammen hotas av djursjukdomar, utbredningen av mänskliga aktiviteter i bergstrakterna, bambuskogarnas försvinnande och den låga genetiska mångfalden på grund av att populationerna är små och splittrade.

Givet dessa omständigheter har Internationella naturvårdsunionen IUCN och Världsnaturfonden WWF (WWF International, 2007) ansett att det utöver Kinas skyddsprogram krävs bevarande i djurparker (ex-situ conservation) för att stödja skyddsåtgärderna för naturliga stammar av djur som befinner sig i sådana lägen som pandan gör.

CCRCGP:s skyddsprogram har äntligen lyckats uppnå en tillväxt av pandastammarna i det vilda och i djurparkerna, och år 2016 kunde Internationella naturvårdsunionen IUCN ändra pandans status på rödlistan över utrotningshotade arter från starkt hotad till sårbar (Vulnerable).

Ähtäri Zoos och Finlands projekt för att skydda jättepandan genomförs i samarbete med CCRCGP, naturvårdsenheten vid Kinas skogsförvaltning och ett flertal forskningsinstitut. Bakom pandaskyddet finns ett över 40-årigt samarbete inom skogs- och miljöbranschen mellan Kina och Finland.

Pandaparet placeras i Finland eftersom vårt klimat och skogsmiljön i Ähtäri Zoo motsvarar bergsskogen i Sichuan. Kinas pandaprogram placerar 50–60 jättepandor utom landet i världsledande djurparker, så att arten ska vara tryggade ifall de smittsamma sjukdomar som hotar stammen i Kina skulle äventyra såväl den vilda stammen som pandorna i djurparker. Spridningen av valpsjuka anses vara särskilt farlig.
Förhoppningen är att pandorna också ska föröka sig i Finlands klimat med fyra årstider. Snöiga finska vintrar som övergår i ljusa vårar inverkar positivt på pandors instinkter att föröka sig.
Etseri har också valts ut till hem för pandaparet tack vare Djurparkens utmärkta skyddsarbete. Ähtäri Zoo deltar för närvarande bland annat i ett EU-projekt som syftar till att trygga den naturliga skogsrenstammen i Finland och runt om i världen. Etseri har dessutom fått mårddjuret flodiller, som är akut hotat i Europa, att föröka sig i djurparken. Zoot medverkar också i det internationella bevarandearbetet för snöleoparden.

Förhoppningen är att pandorna också ska föröka sig i Finlands klimat med fyra årstider. Snöiga finska vintrar som övergår i ljusa vårar inverkar positivt på pandors instinkter att föröka sig.

Etseri har också valts ut till hem för pandaparet tack vare Djurparkens utmärkta skyddsarbete. Ähtäri Zoo deltar för närvarande bland annat i ett EU-projekt som syftar till att trygga den naturliga skogsrenstammen i Finland och runt om i världen. Etseri har dessutom fått mårddjuret flodiller, som är akut hotat i Europa, att föröka sig i djurparken. Zoot medverkar också i det internationella bevarandearbetet för snöleoparden.

Rödlistning

Sårbar (VU).

Skyddsarbete för pandorna

Ett gemensamt projekt mellan Ähtäri Zoo och naturvårdsavdelningen vid Kinas skogsförvaltning för att utforska och skydda jättepandorna och deras naturliga livsmiljö sker i Qionglai- och Minsha-bergen i Sichuan under perioden 2017–2032. I någon mån görs också arbete i de närliggande bergstrakterna i Gingling, Daxianling, Xiaoxiangling och Ling-Shan. De här bergen utgör en viktig del av sydvästra Kinas biologiska hetfläck (Global biodiversity Hot Spot), som är ett av världens viktigaste 35 skyddsområden för naturens mångfald.

Att bevara naturen i pandornas hemviste är ett av Kinas viktigaste miljöprojekt, och arbetet stöds bland annat av FN:s konvention om biologisk mångfald, Conservation International, WWF samt Internationella naturvårdsunionens (IUCN) program för artskydd i samarbete med ledande djurparker.

Ähtäri Zoo och Kinas skogsförvaltning har undertecknat ett 15-årit avtal om deltagande i skyddet av jättepandorna och skogsmiljön i Qionglai-Minshan. Ähtäri Zoo finansierar genomförandet av naturvårdsprojekt i pandabergen under avtalstiden.

En central aspekt är åtgärder som syftar till att trygga den vilda pandastammens livskraftighet. Sådana åtgärder är till exempel inrättande av nya skyddsområden, iståndsättning av livsmiljöer som lämpar sig för pandorna och plantering av skog i områden varifrån pandorna tvingats bort eller försvunnit och utbildning för skyddsområdenas personal. Inom ramen för programmet återförs också individer som fötts i parker till områden varifrån pandastammen försvunnit eller vars genbank blivit ensidigare. Kina har lyckats uppnå en långsam tillväxt av den vilda pandastammen, vilket är ett resultat av naturvårdsproffsens långsiktiga insatser för att trygga artens bevarande genom att uppfödning i djurparker kombinerats med ett stärkande av de vilda bestånden.

Ett annat samarbetsprojekt går ut på att man stöder verksamheten vid pandasjukhuset i Dujiangyan och deltar i veterinärmedicinska och djurskyddsinriktade aktiviteter till hjälp för pandorna. Vilddjurssjukhuset i Dujiangyan i Sichuan är ett banbrytande institut i Kina. Vid sjukhuset vårdas årligen alla skadade pandor som påträffas i det vilda. Man utvecklar också behandlingsmetoder och vaccin mot sjukdomar som hotar den vilda pandastammen. Ett projekt som för närvarande är viktigt är att ta fram vaccin mot valpsjuka bland pandor, och sex internationella forskningsinstitut deltar i utvecklingsarbetet. Experter från Etseri deltar i verksamheten i Dujiangyan.

Ett tredje samarbetsprojekt mellan Ähtäri Zoo och andra finska samarbetspartner inom ramen för programmet är forskning om pandor och deras hemtrakter. Finland har sedan 1990-talet deltagit i Kinas skogsförvaltnings och Kinas skogsakademis projekt för att utforska skogarna i pandabergen. I projektet drar man nytta av det långvariga expertsamarbetet och genom forskningssamarbetet stärks skyddet av pandorna och den vilda pandastammen. De första forskningsprojekten inleddes 2018.

Sammantaget fördelar sig samarbetet mellan Ähtäri Zoo och Kinas skogsförvaltning enligt följande: av medlen riktas 70 procent till skydd av de vilda pandorna och deras hemtrakter, 10 procent till vilddjurssjukhuset i Dujiangyan, 10 procent till forskning och 10 procent till förvaltning. Ähtäri Zoos projekt är i fråga om effekterna och omfattningen en av Finlands viktigaste insatser någonsin för att bevara naturens mångfald för kommande generationer.

Hurdan är jättepandan som art?

Jättepandan hör till björnarna, även om den avviker från de andra björnarna på många sätt. Pandan går inte i ide och dess föda består nästan uteslutande av olika bambusorter. Pandans uppseendeväckande svartvita färg är av allt att döma en form av anpassning till det snöiga och steniga bergslandskapet och skyddar arten från rovdjur. Pandor lever merparten av året ensamma. Ungen föds på sommaren och följer modern tills den är omkring två år. Pandahanar och pandahonor träffas flyktigt under våren i april–maj för att para sig – honans brunst varar ofta bara 36 timmar. En hane och hona som känner varandra kan dela samma revir i det vilda och uppträder vanligtvis inte aggressivt mot varandra.

I bergstrakterna i Kina kan jättepandan erfara temperaturer ner till -20 grader. Den klarar ändå de snöiga omständigheterna väl om den har tillgång till tillräckligt med bambu och skydd.

Till Etseri anländer bambufodret från europeiska odlingar och det hämtas med grönsakslastbil några gånger i veckan. I Europa odlas bambu särskilt till fiber, dekorationer, möbler och byggande. Endast 2 procent av den europeiska bambun används som föda för pandor.

Kinesiska jättepandor utomlands

Jättepandor har i över 1 300 fungerat som Kinas goodwill-ambassadörer. Kejsarinnan Wu Zetian (624–705) skickade jättepandor till det japanska hovet som ett led i den diplomatiska dialogen mellan länderna.
I väst blev jättepandan känd genom den franska missionären och biologen Armand Davids (1826–1900) artbeskrivning och teckningar.

Pandan blev världsberömd när pandorna Ling Ling och Hsing Hsing år 1972 placerades i Washingtons djurpark på beslut av talman Mao Zedong och president Richard Nixon i syfte att lindra relationerna mellan Kina och USA. Innan dess fick pandorna stor berömmelse när Världsnaturfonden WWF valde jättepandan till sin internationella symbol. Organisationens ursprungliga pandalogo gjordes utgående från honpandan Chi Chi i Londons zoo.

Inom ramen för sin utrikespolitik överlämnade och lånade Kina ut jättepandor till djurparker utomlands ända fram till 1980-talet. Då reviderades skyddsstrategin för jättepandan och Kinas skogsförvaltning gavs fullmakt att styra skyddet av pandorna och det internationella samarbetet för att rädda arten. Enligt det nuvarande programmet förutsätter Kina av sina samarbetspartner att de ska kunna ge vetenskapligt och tekniskt mervärde åt pandaskyddet i Kina och satsa avsevärt på programmet för skydd i djurparker.

Kina upprätthåller en internationell stambok över pandorna. Den bidrar till att trygga pandornas genetiska mångfald. Alla jättepandor som placerats ut runt om i världen (för närvarande 48 individer) är kinesisk egendom, och kinesiska toppexperter deltar i uppföljningen av de utlandskinesiska pandornas välfärd, veterinärmedicinska status och förökningsframgångar. Inom ramen för utlåningsprogrammet (Breeding loan agreement) finansierar Ähtäri Zoo skyddet av den vilda jättepandastammen och den sociala hållbarheten i Sichuan. I Europa finns det jättepandor i Wien, Madrid, Belgien, Edinburgh och Beauval i Frankrike.

Finland och Ähtäri Zoo erbjuder pandorna de mest omfattande, naturliknande platserna utanför Kina. Eventuella ungar som föds i Etseri är värdefulla för skyddsprogrammet, eftersom ungar som föds till följd av den naturliga fortplantningscykeln är viktiga stamföräldrar till det nya program för återbördande av jättepandorna till naturen som Kina inledde i oktober 2016.

Kinas beslut att placera ett pandapar i Etseri är en hedersbetygelse åt ländernas ömsesidiga goda relationer och långvariga miljö- och skogssamarbete.

Vanliga frågor PANDAHUSET KÖP BILJETT

Hotelli Mesikämmenen varausehdot
Muiden kohteiden varausehdot