Bufo bufo

Den vanliga paddan påträffas allmänt i de södra och mellersta delarna av Finland, samt i mindre utsträckning ända upp till norr om polcirkeln. Den hör till de vanligaste groddjuren i Europa. Paddan är ett skymnings- och nattdjur. Dess ögon är stora och ljuskänsliga, vilket låter den se väl också i mörker. Paddan lever i många typer av miljöer, såsom skogar, ängar och trädgårdar. Den är ortstrogen och håller alltså länge till i samma område.

Växelvarm

Paddan är ett växelvarmt djur, vilket betyder att dess kroppstemperatur är beroende av omgivningens temperatur. Den tillbringar vintern i en dvala som inleds i september och upphör i april.

Lekperioden börjar genast efter vinterdvalan i april–maj. Då samlas paddorna på samma platser som tidigare år. Honan lägger äggen i två långa strängar runt vattenväxter eller i ris i tjärnar, sjövikar och liknande platser. Också brackvatten går bra som lekplats. Ynglen blir 2–3 cm stora den första sommaren. Paddorna blir könsmogna när de är 3–4 år.

Giftigt slem

Paddor hotas av många faror, såsom igelkottar, ormar, hermeliner och många rovfåglar. När en padda försvarar sig kan dess hudkörtlar utsöndra ett milt giftigt och mjölkaktigt slem, bufotoxin. Ämnet är inte farligt för människor, men till exempel hundar kan må illa om de äter paddor.

Den äldsta kända paddan blev hela 54 år.