Visent

Bison bonasus

Visenten är ett oxdjur, en underfamilj till slidhornsdjuren i ordningen partåiga hovdjur. Andra oxdjur är till exempel vattenbuffel, bisonoxe och tamboskap. Visenten, som också kallas europeisk bison, är nära släkt med den amerikanska bisonen och Europas största landlevande däggdjur. Visenten kan till och med korsa sig med bisonoxen. Precis som bisonoxar lever visenter i flock, som består av många tiotals individer.

 

Små kalvar

Brusten infaller i augusti–oktober och kon är dräktig i cirka nio månader. Visenten föder en kalv åt gången. Hannen kan vara farlig för kalven. Kalven ställer sig upp efter cirka 22–45 minuter efter födseln – bytesdjur föds ”färdiga” och ställer sig upp mycket snabbt efter födseln. Rovdjur däremot föds små och outvecklade, och måste tas om hand länge efter födseln (t.ex. lodjur, björn).

 

Inhåliga horn

Visenten hör till slidhornsdjuren, vars horn består av keratin, inte ben. De fälls inte utan sitter kvar djurets hela liv.

 

Gräs och träd på menyn

I naturen äter visenten olika slags gräsväxter och trädbark. Visenten är en idisslare och har alltså fyra magar. En stor del av dess dagar går åt till idisslande.

 

Hot mot visenten
  • människan
  • avskogning, krympande habitat
  • en ensidig genpool och att individer inte rör sig mellan olika flockar, vilket skulle göra populationernas genpool mer mångsidig.

 

Europas största landdäggdjur!

En visent kan väga hela 600–1 000 kg!

 

Dog ut

Visenten är ett utmärkt exempel på hur viktiga djurparker och deras skyddsarbete är. Visentens habitat krympte kraftigt i och med att människan bredde ut sig och stora områden avskogades, tills arten i början av 1800-talet enbart fanns kvar i två små områden i Polen och Kaukasus. Första världskriget blev den polska stammens undergång, och den sista individen dödades 1919. Även Kaukasuslinjen minskade rejält. Den sista individen, som även var den sista vilda visenten, dog 1927. Visenter har emellertid hållits i djurparker sedan 1865, och djurparkernas sammanlagda bestånd var år 1919 omkring 50 individer. År 1952 började man återintroducera arten i naturen, och i dag finns det avkomlingar till dessa individer i många områden runtom i Europa. För närvarande finns det drygt 6 500 visenter, och på många håll växer stammarna. Nya individer återintroduceras fortfarande i naturen.

 

Utbredning

En gång i tiden fanns det visenter över hela Europa, men numera finns de bara i Polen, Tyskland, Slovakien, Litauen, Ryssland, Ukraina, Belarus och Rumänien.

 

Visenterna i Etseri

Visenthägnet i Ähtäri Zoo blev färdigt sommaren 2021. För närvarande inhyser det Myy, som föddes 2014, Nuutti som föddes 2017, Mymmeli som föddes 2018 och Hector, född 2020. Myy kom till Etseri från Tallinn Zoo. Mymmeli och Hector har fötts i Etseri. Nuutti flyttade för sin del till Ähtäri Zoo från Kolmården 2021.

Ankomst till Ähtäri Zoo

Ähtäri Zoo ligger mellan Sydösterbotten, Mellersta Finland och Birkaland. Adress är Karhunkierros 150, 63920 Ähtäri.

Med bil

När du har anlänt till Ähtäri hittar du Ähtäri Zoo genom att följa skyltarna till djurparken. Det finns två parkeringsplatser, P1 precis bredvid ingångarna och P2 några minuters promenad bort. P1 är avgiftsbelagd under sommarsäsongen (5€). Parkeringsavgiften kan betalas i biljettkassan, Zoo Shop eller i receptionen på Hotel Mesikämmen. Det finns parkeringsplatser framför Pandahouse och på P1-parkeringen.

Med tåg

Djurparken har en egen tåghållplatsen, som du hittar på VR:s webbplats under namnet Ähtäri Zoo. Det är ca 15 minuters promenad från hållplatsen till Ähtäri Zoo. Gå till VR:s webbplats.